Bergvärme brukar vara det starkare alternativet för stora byggnader med hög och jämn värmelast, medan jordvärme kräver stora fria markytor men kan fungera väl där markförhållandena är rätt. För den som vill minska elförbrukningen i en större fastighet är skillnaden sällan själva pumpen ensam, utan hur energikällan, effekttäckningen och det befintliga värmesystemet samverkar.
Bergvärme passar ofta bättre när byggnaden är stor och värmebehovet är högt
Bergvärme ger normalt högre och jämnare energiuttag per meter kollektorslang än jordvärme, och det är avgörande i byggnader på flera tusen kvadratmeter. Ett bergvärmehål dimensioneras efter effektbehov, energibehov över året och berggrundens värmeledningsförmåga. I större anläggningar används ofta flera borrhål i fält, med inbördes avstånd för att undvika termisk påverkan mellan hålen och för låg köldbärartemperatur efter några driftår.
ℹ️ Därför blir dimensioneringen extra viktig i stora hus
En stor byggnad kan ha låg framledning vissa dagar och mycket hög effektbelastning andra dagar. Då måste entreprenören räkna på toppeffekt, årsförbrukning, köldbärarflöde och hur värmepumpen samspelar med spetsvärme och varmvattenproduktion.
Jordvärme fungerar där tomten är stor nog och marken går att använda långsiktigt
Jordvärme hämtar energi grunt i marken, vanligtvis från nedgrävda kollektorslangar på ungefär 0,9 till 1,2 meters djup. För en större byggnad krävs ofta mycket lång slang och stora sammanhängande ytor utan framtida byggnation, djupa schakter eller träd med kraftiga rotsystem. Marken bör också kunna återfuktas naturligt av regn och smältvatten, eftersom uttorkad mark ger sämre återladdning och lägre verkningsgrad.
Marktypen påverkar resultatet tydligt. Fuktig jord, morän och vissa lerhalter lagrar och återför värme bättre än torra sandjordar. Om marken senare ska användas för tillbyggnad, parkeringsytor eller ledningsdragning blir jordvärme mer begränsande än bergvärme. Därför passar jordvärme bäst när det finns gott om fri mark och en långsiktig plan för hur ytan ska användas.
Befintliga luft vatten-värmepumpar kan ibland byggas in i en ny helhet
Har byggnaden redan flera luft vatten-värmepumpar behöver allt inte rivas ut direkt. I vissa fall kan de användas som spets eller reserv, medan en ny bergvärme- eller jordvärmeanläggning tar baslasten under större delen av året. En sådan lösning kräver dock att entreprenören går igenom driftdata, returtemperaturer, framledning vid kall väderlek och hur styrningen är uppbyggd. Om systemet arbetar med för hög framledning, till exempel mot äldre radiatorer eller ventilationsvärme utan optimering, sjunker nyttan av den nya anläggningen snabbt.
Det här bör finnas i underlaget före val av system
- ✓ Minst ett års driftdata för elförbrukning, gärna uppdelat på värme, varmvatten och verksamhetsel
- ✓ Ritningar eller tydlig uppgift om värmesystem, till exempel radiatorer, golvvärme eller ventilationsbatterier
- ✓ Uppgifter om fri markyta, åtkomst för borrigg eller grävmaskin och var ledningar kan dras in i byggnaden
Vanliga frågor
Vilket ger lägst elförbrukning i en stor byggnad?
Bergvärme ger ofta lägst köpt energi när byggnaden har hög och jämn belastning, eftersom energibrunnen håller stabil temperatur över året. Resultatet beror ändå på dimensionering, styrning och hur hög framledning systemet kräver.
När är jordvärme ett bättre val?
Jordvärme blir intressant när det finns stora fria markytor och marken lämpar sig för långa kollektorslingor. Det är mindre lämpligt där ytan senare kan behövas för byggnation eller tunga markarbeten.
Så jämför du offerter för bergvärme och jordvärme
En bra offert för större byggnader ska redovisa effektberäkning, energitäckning, föreslagen spetsvärme och hur installationen kopplas mot befintligt distributionssystem. Den bör också beskriva om flera värmepumpar samkörs, om ackumulatortank behövs och vilken köldbärarvätska som används.
Begär att entreprenören tydligt visar skillnaden mellan borrning, markarbeten, rördragning, elarbeten och styrintegration. Elinstallationer ska utföras av behörig elinstallatör och dimensioneringen behöver följa Boverkets byggregler, BBR, där byggnadens energiegenskaper och installationernas funktion påverkar helheten. Be också om en plan för injustering efter första driftperioden, eftersom fel flöde på varm sida eller köldbärarsida kan äta upp en stor del av besparingen.
- ✓ Kontrollera att effektbehov och årsförbrukning redovisas var för sig
- ✓ Jämför hur stor del av värmen som täcks av värmepumpen och hur spetsvärmen löses
- ✓ Be om uppgift om antal borrhål eller slinglängd samt tänkt placering
- ✓ Säkerställ att styrsystem, cirkulationspumpar och injustering ingår
- ✓ Kontrollera om ROT är relevant, vilket oftast bara gäller om byggnaden uppfyller villkoren för avdraget
Behöver du hjälp med bergvärme eller jordvärme?
Beskriv byggnaden och nuvarande värmesystem i formuläret här intill så blir det lättare att bedöma vilket alternativ som passar bäst.
Sammanfattning
Bergvärme är oftast mest lämpligt för stora byggnader med högt och jämnt värmebehov, särskilt där fri markyta är begränsad eller framtida markanvändning är osäker. Jordvärme kan vara ett bra val när stora ytor finns tillgängliga, men beslutet bör alltid bygga på effektberäkning, markförhållanden och en tydlig plan för hur anläggningen ska samspela med det befintliga systemet.